Obiter Dictum podcast

Podcast #95: ”En tes jag lever efter är att det aldrig går att lita på skådespelare”

Sofia Coppola
2013-01-25: Det finns bara en kinarestaurang i New York som ser ut som kinakrogar gör på film, och det är för att det bara är den som används vid inspelningar. På samma sätt har dinern Quality Cafe genom medverkan i oändligt antal filmer cementerat bilden av hur en diner ska se ut. Skapar de konservativa valen av enkla inspelningsplatser en tydlighet, eller är det bevis på samma fantasibrist som när udda karaktärer presenteras som The Smiths-fans? I veckans avsnitt reder Obiter Dictum ut inspelningsplatser, minns spelhallar och vänder blad i #floppfilmscirkeln med Battlefield: Earth. Medverkar i avsnittet gör Tobias Norström och Billy Rimgard.

Ladda ner som mp3
Prenumerera i iTunes
Prenumerera i annat program (rss)

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR:
Nästa del av #floppfilmscirkeln handlar om »John Carter«.

Spelhallsminnen diskuteras utifrån den ljuvligt layoutade »The Life and Death of the American Arcade«. NY Scout förklarar att det bara finns en kinakrog som det filmas på. Reproducerade motiv från klassiska filmer finns på moviemimic.com. Sex ställen du känner igen från alla filmer, inklusive dinern Quality Cafe, finns listade på Cracked. »Skyfall« inspirerades av Hashima Island men filmades inte där, utan gjordes med CGI. En gång i tiden gick Tobias på Rubicon-safari i New York. En studiomusiker spelade det klassiska »Amen break«, de sex sekunderna av trummor som samplats till döds, skapat nya genres som drum’n’bass och som såklart en massa män kan prata om i timmeslång dokumentär. P1 sände ett porträtt av Stina Ekblad.

POST SCRIPTUM: Tobias tipsar om dokumentären Undefeated. Billy tipsar om en artikel där Peter Saville förklarar färgkodningen på New Order-omslagen.

Comments

  1. Bruce Willis-anekdoten var alldeles förträfflig. Kevin Smith kan ju dock inte avsky honom fullt ut, då ”B-dub” ledde Cop Out.

  4. Åhå! John Carter den har jag varit sugen på att se. Det kanske är läge att hänga med i ett floppfilmscikelsamtal på riktigt denna gång! 😛

  5. Fint avsnitt och roligt och affektivt om skådisar! Vill bara påpeka att det ju faktiskt har gjorts dokumentär om Motowns studiomusiker the Funk Brothers – Standing in the shadows of Motown har jag för mig att den hette. Ämnet till trots (?) en bra film!

    Kan också påminna om Kjell Häglunds fina betraktelse i sista Pop, där han suckade över popmusikens förfall med just studiomusikern som utgångspunkt. Känns dock som den tappat lite aktualitet för dagens popscen…

    •  Fast den artikeln attackerade snarare  artister med vekt låtmaterial. Den handlade om att studiomusikerna med sin skicklighet och sitt musiknördiga kunnande i pophistoria och sin kunnighet att få musik att låta snorbra kunde få även svaga sofie zelmanilåtar att låta bedrägligt bra, trots att de egentligen var svaga som låtar. Så ingen skugga över studiomusikerna!

      • Ja, precis! Tänkte den kunde varit lite motvikt… Men nu en gigantisk DIY-våg senare känns den som sagt inte lika aktuell.

  7. Gjorde av med hela veckopengen på att lira ”Gun.Smoke.” vid den lokala korvkiosken i mitten av 80-talet. 

    Några år senare var arkadmaskinerna ersatta av flipper. Och nu står där Jack Vegas.

    Sorglig utveckling.

  8. Haha, moviemimic, fantastiskt. Här är mitt bidrag till genren (från Amelie): http://www.flickr.com/photos/jonas/sets/72157606058056362/

    • En av mina favorithistorier handlar om min kompis Cat som spelade tidigt i Eve och var en av de första riktigt jobbiga piraterna som härjade. Ett roligt sidospår av detta var att han spelade från just m@atrix som ni nämner i avsnittet, vi jobbade/spelade där bägge två under det tidiga 00-talet.

      Han var en sån där spelare som nöter något fruktansvärt när väl han får upp smaken för något. Hursomhelst så ett par av de roliga anekdoterna som hände med honom var t.ex.:
      – Han blir kontaktad flertal gånger av en admin för att de tror han är en bot, eftersom han habituellt spelade 30-timmars pass.
      – Han blir ombedd att inte spela under julhelgen och får sitt konto avstängt för att CCP vet att fler spelare kommer spela under julhelgen och hans tendens att skjuta ner folk skulle förstöra julhelgen för icke-hardcore spelarna
      – Han försöker slå sina rekord gång på gång med antal nedskjutna skepp i samma sector, hans rekord låg runt en 50+ skepp som han sköt ner i samma sector innan han var tvungen att flytta på sig.

      Även om Eve skrönorna är roliga så har jag mina favoritminnen från EverQuest som jag spenderade min tid på =).

  10. Enligt den där amerikanska artikeln var spelhallens storhetstid i USA på 70-talet, bland förmoderna frogger och pacmanmaskiner i ”the mall”.  För mig som svensk var det väl snarare under 90-talet som var spelhallens storhetstid. Tv-spelen för hemmabruk hade kommit, nintendo 8-bit , c64 osv,  men arkadmaskinerna erbjöd en grafisk upplevelse som var omöjlig hemma – och som man då aldrig trodde skulle kunna komma för hemmabruk. Det va ren spelmagi med dessa enormt fräcka shoot em ups och racingspell. I stan jag växte upp fanns Out Run på det lokala Domusvaruhuset, ett spel som imponerade kraftigt på mig.

    Idag är tv- och datorspelens  grafik på samma nivå som det spelmaskinerna kan och kunde erbjuda – och jag ser detta som spelhallens nederlag.

  11. Forest Whitaker… tyvärr har jag en ständig minnesbild av sista scenen med honom i Good Morning Vietnam. Hans ”hej då, ha ett bra liv, jag knegar på som vanligt”-blick hemsöker mig. Den funkar bara inte, det är något med den scenen jag bara inte står ut med… sen var han faktiskt helskön i Ghost Dog, men den där jäkla scenen när han säger hejdå till Robin Williams… fasen också! Rena hjärnmasken!

  12. ice climber var lätt mitt favoritspel till nes. har precis införskaffat ett wii och ska bara fixa emulatorn. sen jäklar. tvåspelarläget var perfekt på den tiden. många roliga skratt och en del gräl när man hoppat ifrån spelare 2 fast man lovat. finns nog ingen spelmusik som gör mig så glad heller. 🙂
    32 berg har jag för mig att det var. och jag tror man gick runt på de banorna i en loop.

    • ”när man hoppat ifrån spelare 2″… jag vill minnas det som ”när spelare 2 segade så den jävla isbjörnen kom”.

  13. gjorde av med vansinnigt mycket draschmer under en chartersemester i mina tween år.
    Fiket vid den kommunala camping/badplatsen hade arkadmaskiner och flipperspel. Det känns som den typiska platsen att placera spelmaskiner som ska matas med mynt. En massa ungar som blivit iväg tvingade av sina campingälskande föräldrar till mitt ute i svenska sommaridyllen en plats där urbana kids aldrig vill vara.

  15. Tjena!

    Ett fantastiskt avsnitt i vanlig ordning (ville bara få det ur vägen eftersom jag är en gammal lyssnare men detta är första gången jag bidrar till ”forat” – sparar den längre men dock obligatoriska kärleksförklaringen tills jag har säsongsuppehållsabstinens) 
    Ville bara tipsa er om den här artikeln apropå diskussionen om standardiserade inspelningsplatser. Den tar bland annat upp både Quality Café och Vasquez Rock.
    http://www.cracked.com/article_20173_6-places-youll-recognize-from-background-every-movie.htmlNu ska jag ha lite panik över att jag är sen på bollen som heter Fringe och ta mig en funderar på hur jag ska tackla nästa veckas avsnitt. 
    Kram på er!

  17. Ok, dags för ännu en redaktionell loop:
    J J Abrams ska göra nya Star Wars. Dela in er i smågrupper och diskutera.

  18. Vet ju inte om gamla arkadspel var sociala eller inte, men de nya på internet kan ju vara det. Som exempel min kollega som förra året råkade börja chatta med en snubbe på Wordfeud och nu är gift med honom. Hur ofta hände det i arkadhallarna?

    För övrigt kommer jag vara med i diskussionen i nästa floppfilmscirkel, har velat se John Carter länge, och det här verkar ju vara ett bra tillfälle. 🙂

  19. Angående arkadhallar så vill jag minnas att bowlingar ett säkert kort om man ville spela lite arkad.

  20. Är inte det mesta på The Verge väldigt snyggt layoutat? Iaf på min iPad där jag konsumerar det mesta sådant. 

    •  Enligt min lekmannaåsikt, jobbar ju inte med media över huvud taget.

      • Lekmannaåsikten är sjukt viktig när det gäller form och design, tycker jag. Formgivning ska ju ändå användas av de som – i det här fallet – läser. Många som missar det. Spelar ingen roll hur många piruetter en layoutare gör om de som ska läsa den inte tycker det de ser är vänligt mot ögonen, tycker jag.

  21. Älskar att avsnittet åker upp lagom till hemresan efter torsdagsölen. Stay true!

    • Att försöka publicera sent på torsdagskvällen är vårt mål, för nattarbetare och tidig-morgon-pendlare. Eller, för den delen, hem-från-krogen-rumlare. 🙂

  22. Jag har varit på både en kinarestaurang mitt emot The Village Vanguard och en på Wyckoff Ave. i Brooklyn som båda var pråliga och rejält kitschigt inredda så det där med att alla kinarestauranger i NYC numera är stilrena ställen förutom en är nog en sanning med rätt stor modifikation.

    • Ja det finns ju andra, det är ju lite tillspetsat i texten. Men, de kanske inte lämpar sig just för inspelning av andra skäl. För trånga gångar, för griniga ägare, fel sorts lokal etc.