2013-10-18: När en kägla är skillnaden mellan liv och död vet man att mycket står på spel. Frågan är om en kägla bjuder tillräckligt mycket dramatik för full pott i första riktiga #TLDRcirkeln? I veckans avsnitt får ni svaret. Dessutom diskuterar vi den nya filmstämpeln A-märkt, zombiens plats i samtiden och vad den ekonomiska krisen egentligen har för populärkulturpotential. Medverkar i avsnittet gör Tobias Norström och Billy Rimgard.
Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes.
Prenumerera i annat program (RSS).
Lyssna direkt:
AVSNITTETS LÄNKAR:
»The Walking Dead« satte nytt tittarrekord i söndags. Tobias tycker att den gråa zombievärlden nästan påminner om Cormac McCarthys »The Road«. Den nya filmstämpel som garanterar att en film klarar Bechdeltestet heter A-märkt. Tobias satte en hundring på att »Dads« får yxan först medan Billy tror på »Betrayl«.
I första #TLDRcirkeln diskuterar vi »The Most Amazing Bowling Story Ever«. Och till nästa upplaga av läser vi det gamla reportaget »Myths Over Miami«.
POST SCRIPTUM: Tobias utnämner Joss Whedons »The Astonishing X-Men« till sin mutantfavorit och Billy tipsar om Emily Jane Whites nyaalbum »Blood / Lines«.
Angående Bechtel-testet så skulle jag vilja se det lite som BMI. Så som BMI en gång var skapat för. Det var aldrig menat att mäta individer. Det handlade enbart om att kunna jämföra stora befolkningsgrupper och trender över tiden. Ett rent statistiskt verktyg som fungerar på tillräckligt stora datamängder där extremer och avvikare försvinner om brus.
Samma skulle jag säga med Bechtel-testet. Man skulle kunna använda det för att se vad som händer över tiden. Eventuellt kunna jämföra kontinenter/kulturer med varandra et.c. Sen om kriterierna är perfekta kan man alltid diskutera. Men ett verktyg kan vara användbart på stora datamängder även om det misslyckas vid mindre datamängder.
Bechdel-testet kan möjligtvis vara intressant om man tittar på ett större urval av filmer. För enskilda filmer känns det spontant som att det inte är bra om det drivs till att bli mer än en ”kul grej”. Till exempel klarar inte den svenska filmen `Män som hatar kvinnor` Bechdel-testet. Om märkningen uppfattas som en märkning på att filmen förmedlar en sund samhällsbild känns det lite farligt. Och om folk faktiskt förstår vad en eventuell A-märkning på en film betyder känns testet rätt meningslöst med tanke på dess parametrar.
Ett uppfyllt bectel-test säger (som sagt) ingenting om vare sig innehåll eller ”vilka röster som kommer till tals”. Kvinnor i en film kan vara skrivna av män, med män som lagt replikerna i dessa kvinnors munnar, låta kvinnorna uttrycka sina mansåsikter som de tycker en idealkvinna ska ha
Man kan tänka sig två prostituerade kvinnor, skrivna av män, som sitter och säger att det är sexigt att sälja sex och få lite stryk. Det uppfyller becteltestet men gör det inte till en mindre vidrig film.
Tycker överlag becteltestet har gjort sitt och är extremt överskattad. Det är en enkel fix för twitter-generationen som inte orkar se nyanser eller sådär. Den var lite ”wow” och ögonöppnare när den kom, men den har inget i filmanalys att göra.
Sen en sak till – de här senaste årens fokuseringen på Bechtel-testet gör Kön till en oproportionerligt belyst struktur fast den bara är en av flera maktstrukturer. Kön är helt klart en viktig struktur att belysa – men det är ju också Klass(K). Etnicitet (E). Osv. Vill man på allvar börja märka ut filmer efter nån sorts moraliska riktlinjer för att se ”vems röster” som kommer till tals – då vill jag se ett motsvarande test för klasser också. Eller Etnicitet för all del. Varför ska taskig klass-syn komma undan men inte taskig könsstruktur? Sen kan man märka filmerna med något slags BKE-stämpel. Nej skoja bara. Allvarligt: Låt filmkonsten tala för sig själv. Jag tycker heller inte vi ska glömma bort eller underskatta Filmkritiken som uttrycksform. En bra recensent ska kunna avtäcka både sånt som är bra och unket med en film, det utan nån stämpel.
Eftersom Bechdel-testet funkar som strukturell kritik men knappast för individuella filmer kanske det är SFI som ska använda det? En viss procent (förslagsvis ganska hög) av alla filmer som får långfilmsstöd varje år måste klara testet. What say you?
Problemet som HabaneroCrowe belyser finns ju ändå kvar iofs: vet man om premissen är den lätt att kringå…
Tjänstefel att inte dra paralleller mellan Bill Fong och Donnie i Big Lebowski.
Ha! Jag satt och tänkte på den när jag gick igenom artikeln, funderade på fräsch vinkel, kom inte på nån och la åt sidan. Istället nämndes det inte alls. Tjänstefel, point taken.
Ni måste prata om den annonserade Batman Vs Superman nästa vecka!
Det här klippet belyser problemen ganska väl: http://www.youtube.com/watch?v=-G4Y8JtT1j0&feature=youtu.be
Bra du nämner det. Vi har inte fångat upp den bollen ännu. Sätter på listan!
Underbart att ni är tillbaka!
http://www.wired.com/underwire/2013/09/gotham-tv-show-fox/
Har ni sett det här förresten? 🙂
Åh, tack för att du lyssnar!
Nej det där hade iaf jag inte sett. Spännande. Och lite ”wtf”. Gotham är en underbar plats, absolut. Men utan Batman… ren noir? Spännande hur som helst!
TLDR-tips: ”Coronado High”, av ”Argo”-Joshuah Bearman:
https://www.atavist.com/stories/coronado-high/
Tackar!
För er TL;DR index behöver ni tre variabler. (Det är för övrigt ren galenskap att försöka ge sig in på att besvara en kvalitativ fråga med ett kvantitativt svar).
1. LiX (läsbarhetsindex) för texten som läses. LiX är hur svår en text är rent syntaktiskt. Högre lix = en svårare text att läsa och därmed tar den längre tid.
2. Läsförmågan hos den som läser. Hur snabbt tar jag mig igenom en text med ett visst LiX.
och nu kommer vi till det knepiga..
3. En variabel som tar upp intresse & förförståelse för ämnet. Det här är väldigt viktigt, inte bara för att man snabbare tar sig igenom någonting som man är intresserad av. Jmfr. att plöjja igenom hela Sex&thecityboxen med Fringe. Men det är även viktigt eftersom många områden kräver en förkunskap i de begrepp som området använder – begrepp som utomstående måste använda inferens för att kunna avkoda eller i värsta fall slå upp. Ex. texter om ekonomi: begrepp. Ett annat exempel är texter inom genren sci-fi. Utan en förståelse för att sci-fi innehåller novum (teknologiska uppfinningar och saker som inte finns men som är möjligt tänkbara. Läsaren behöver kunna använda sig av en fantasi som är anpassad till den litterära formeln för sci-fi för att kunna avkoda de novum hen stöter på.
Mitt förslag är att ni
0: textens längd i antal ord. Z
1. Tar ut LiX på den text som ni ska läsa. variabel: X
2.Skapar en beprövad erfarenhet där ni dokumenterar hur lång tid det tar er att läsa texter, antingen inom ert intresseområde eller generella texter, av olika LiX. variabel: Y
3. skapar en matris/kordinatsystem där ni för in intresseområden och hur de förhåller sig till varandra. Ju längre bort ni kommer från er ’comfort-zone’ dessto högre blir variabeln. Denna variabel kommer ni att på något sätt dela med det värde ni fått ut från de tidigare. variabel: N
Sen är det upp till någon mattesnubbe att rätta mig med hur formeln skulle se ut.
((z*x)/Y)/N kanske? ((textens längd * textens svårighet) delat på hur bra man är på att läsa) delat på hur intresserad man är. För högt värde? TL;DR
Ojoj, genomtänkt!
Det enda jag vill krita ett frågetecken för är intresse och förståelse för ämnet. Jag är inte säker på att det är något en bör hänga upp sig på. Om facktext (eller publicerat i nischat magasin, ja) men den sorts storytelling vi är intresserade av här bör funka för de flesta som… ja… jag vet inte riktigt. De flesta som är intresserade av starka reportage och berättelser. Jag kan nada och zilch om ekonomi men en av mina favoritpodcasts är Planet Money, för att den gör extremt knepiga ekonomiska begrepp förståeliga och sätter dem i berättelse. OK, en ekonom har säkert ingen behållning alls av Planet Money, men hen är heller inte målgrupp.
Äh jag snurrar in mig i begrepp: Det jag tänker på främst här är kanske… En bra berättelse säger något allmängiltigt om liv, kärlek, död, hopp, sorg. Oavsett vad ämnet är. Ungefär som att det inte krävs några förkunskaper om wrestling för att se The Wrestler, eller retrospelsintresse för att se Ecstasy of Order- The Tetris Masters.
Så är det en relevant variabel?
Jag tror att jag förstår vad du menar. Jag tänker mest att TL;DR handlar mest om att ”jaha, äh det här var fett trist att läsa. Jag kollar 4chan istället där man får snabba kicks och lätta lulz”. I såna fall tänker jag att chansen att man fortsätter läsa något som är TL;DR är huruvuda det man börjar läsa känns relevant för en genom att det tangerar något intresseområde man har eller iallafall ligger i närheten.
När ni presenterade cirkeln uppfattade jag det som att ni var på väg att göra det här till någon form av subjektiv analys genom att lägga in ”vad tyckte jag”. I såna fall känns en sån här formel totalt onödig eftersom man då kan säga ”japp, jag gillart 8/10” och det är klart. Ska man verkligen sätta ett TL;DR betyg på en text tror jag att man behöver variabler som är oberoende från hur man känner när man läser texten.
Jag tänkte att med den sista variabeln kan man innan man läst texten se om den är i nivå med vad jag pallar att läsa utifrån min läshastighet (och läsförståelse) kombinerat med hur intresserad jag är av ämnet.
_____________________________________________________________________________
Å andra sidan.. Om man inte vill se till rent kvantitativa data för att avgöra om en text är intressant så behöver man bli lite svensklärare och avgöra utifrån struktur, innehåll och språk. Men då blir det en rent kvalitativ analys och då är det kanske inte riktigt lika roligt. då blir det såhär:
”Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande, väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.” (ämnesplanen för svenska 2 Gy11).
Hurra! det var en bra text – grattis till ett steg närmare ditt liv som marknadsekonom..
Bechtel-testet är precis som Billy och Habanero säger ingen måttstock på om en film är feministisk eller inte. Det visar ju bara på hur jävligt det ser ut och det är egentilgen bara det man kan använda det till. Även om initiativet i grund och botten säkert är välmenat så är det oerhört missriktat. Vi kan ju inte nöja oss med att två tjejer pratar om annat än män EN gång per film. ”It approves nothing!”
Jag håller helt med. Bechdeltestet funkar bra för det det är tänkt som: en ögonöppnare om hur jävligt det ser ut i hur underhållningsbranschen framställer kvinnor genom att ställa ett löjligt lågt krav och sedan visa hur löjligt få som ens når upp till det löjligt låga kravet.
Även om man antar att det går att använda det testet som någon slags kvalitetsstämpel (vilket jag tycker Billy argumenterar övertygande emot) så är det ungefär som att stämpla en film med en kvalitetsstämpel för att den inte framställer alla icke-européer som imbecilla, tjuvaktiga våldtäktsmän, eller att alla som arbetade med produktionen faktiskt fick betalt för sitt jobb. Damning with faint praise är bara förnamnet.
Angående diskussionen om Bechtel-testet … Är inne helt på Billys spår i diskussionen. En märkning garanterar inte feministisk* kvalitet i själva filmen. Det finns ganska enkla knep att skaffa sig en märkning utan att det egentligen gör någon skillnad på de könsnormer som syns i filmen.
Stoppa in random kvinnlig karaktär i tio sekunder, som levererar i ett labresultat, en kvinna som nyhetsankare som lämnar över till en kvinnlig meteorolog som sedvanlig segway när någon kikar på TV. Vips, så är problemet rundat, filmen får en märkning och ingenting har förändrats.
Och låt säga såhär, lite som Billy är inne på: Sci-fi-rulle där kön inte existerar? Utan A-märkning men betydligt före vår tid, trots att den säger mer om feminism än en Charlies änglar …
… Men som Fredrik Strage skrev (typ): Sci-fi-världen testar gränser. I allt utom kön. Där är det häftigaste som hänt Total Recall där det finns en prostituerad med tre bröst.
Angående den här* … Ordet feministisk finns inte i rättstavningsprogrammet på den här datorn … Säger en del?
perfekt nedladdning efter jobbet och nattens sovsport torsdagsnfl.
Rätt kul att det första jag tänkte på en bit in i bowlingtexten också var Tetris-Thor. Sätter en fyra som TLDR-index. Nog för att den kändes kort och intressant hela vägen, men det har nog att göra med att jag skummade igenom några stycken som verkade sega.