2013-10-11: Odpod-säsongen går igång på riktigt med en fullastad bricka. Rymdskepp! Time slips! Bowling! Kalkoner! Vi lanserar sprillans nya #TLDRcirkeln. Vi reder ut varför det inte är läge att ta en titt på den här tv-höstens hetaste premiärer, och funderar lite över varför det blivit så. Nya teorier presenteras i »Interstellar Update« och dessutom: Första delen av »The Incident«. Medverkar i avsnittet gör Tobias Norström och Billy Rimgard.
Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes.
Prenumerera i annat program (RSS).
Lyssna direkt:
AVSNITTETS LÄNKAR:
Först ut i #TLDR-cirkeln är »The Most Amazing Bowling Story Ever«. Vi efterlyser en matematisk formel för att räkna ut en obestridlig läsvärdhetsfaktor.
Stockholms Länsmuseum har premiär för utställningen »Atombomb över Stockholm«. »Threads« är en hemsk skildring av Storbritannien under tredje världskriget. Visningar sker av bunkern »Elefanten«, där Billy för sex år sedan fotade albumomslag. På DeviantArt har någon gjort en skalenlig jämförelse mellan rymdskepp. Från inspelningarna av »Interstellar« har det läckt foton. Vi ska kolla »Saf3«, »Betrayl«, »We Are Men«, »Dads« och »Ironside« för att se exakt hur dåligt det är. The Moberly-Jourdain Incident är först ut i vår serie om mystiska händelser.
POST SCRIPTUM: Billy tipsar om kassettromantikdokun »The Magnetist«. Tobias uppmanar alla att följa nya comicen »The Wake«.
Ett första utkast till ett läsvärdesindex:
Steg 1: Skatta underhållningsvärdet under själva läsningen på en skala -7 till +7*. Detta kan innefatta flera dimensioner (ex: humorvärde, språkskicklighet, spänningsvärde), som i så fall räknas om till ett medelvärde. (Ex: +3 för humor, -1 för språk och +1 för spänning ger (3-1+1)/3=1.) Ett negativt betyg (i en viss kategori eller totalt) betyder att man hellre gjort något annat än läst.
Steg 2: Skatta värdet texten givit efter läsningen på samma sätt (men antagligen enligt andra kriterier). Detta kan till exempel innefatta att man fått nya idéer, sett sammanhang man missat tidigare, återberättat delar till nöje för andra, eller annat man uppskattat med att man läst texten, eller, för negativa betyg, att man mått dåligt av att ha läst den.
Steg 3: Vikta för textens längd. För att inte gynna eller förfördela längre texter alltför mycket kan man använda en logaritmisk funktion. Jag väljer den naturliga logaritmen ln för att den är cool. För att få bra siffror som ger en någorlunda rättvis viktning kan man använda 10/ln(textlängd), vilket ger värden från ungefär 1,45 (1 000 ord) till 0,76 (500 000 ord, ungefär som Les Misérables eller halva Knausgårds Min kamp). Jag kallar detta värde textens ”längdvärde”.
Värdet från steg 1 divideras med detta längdvärde (så att en längre text får ett större värde – om underhållningsvärdet medan man läser texten är högt är det ju bra att den är lång), medan värdet från steg 2 multipliceras med längdvärdet (om två texter ger lika mycket värde efter att man läst dem bör den kortare värderas högre eftersom det krävt mindre ansträngning och tid att läsa den). Dessa två tal summeras och ger textens totala läsvärde.
Några exempel: En roman på 100 000 ord som är rätt underhållande medan man läser den (+3) men inte ger något i längden (0) får ett sammanlagt värde på 3,45, medan en kort artikel på 1 000 ord som är lite trist att läsa (-1) men som ger mycket i efterhand (+5) får ett värde på 6,55. En skräcknovell på 10 000 ord som är spännande och välskriven (+4) men ger en mardrömmar (-3) får 0,43. En halvtrist (-2) fackbok på 80 000 ord som man har nytta av hela sitt yrkesliv (+7) får 3,94.
Rent matematiskt: Om t är textens längd, u är underhållningsvärdet under läsning och n är nyttovärdet efter läsning blir det totala läsvärdet v = u * ln(t) / 10 + 10 * n / ln(t).
Detta behöver nog filas lite på, men jag tror att ansatsen är rimlig.
* Varför -7 till +7? Detta ger dels utrymme för både positiva och negativa poäng, dels är en sjugradig skala tillräckligt för att man ska kunna göra graderade bedömningar utan att behöva fundera på vad som är skillnaden mellan två betyg. 4 är medel, 6 är bra, 5 är lite mindre bra, 7 är jättebra osv.)
Angående läsbarhetsindex: se lix.se.
The event var det bästa inslaget på länge! Men för min del får det gärna bli lite längre berättelse nästa gång, så att man kan mysa upp med ambient och Billys röst!
”Honey, I Created A Rift in the Time-Space Continuum” (2015)
Den nypensionerade uppfinnaren Wayne Szalinski (Rick Moranis) har lovat att lägga experimenten på hyllan. För att fira pensionen har han bjudit barn och barnbarn på en resa till franska landsbygden. Men semesteridyllen blir snabbt till tokerier då det visar sig att Wayne hade en sista uppfinning han ville testa. Familjen Szalinski (och ett rollspelande teatersällskap i vad som nu kommer att bli tidsenliga kläder) sugs genom tiden till 1700-talet. Tokerier uppstår.
Angående den presenterade incidenten så måste jag nog hålla med Tobias, som jag närmast tycker var lite för snäll i sin bedömning. Trovärdighetsproblemet är ju väldigt stort: två personer publicerar tio år efter en påstådd händelse en bok under pseudonym. Varför försökte de inte omedelbart upprepade det inträffade? Varför drog de inte med sig andra personer för att se om de hade samma upplevelse? Och när det dessutom finns fullt rimliga förklaringar även om det inte är rent hittepå så ligger rimligheten någonstans i jämnhöjd med en full landsortsamerikan som säger sig ha sett ett ufo.
Jag är också tveksam till den popkulturella potentialen, möjligen med undantag för om man lägger till en eller ett par metanivåer (som ju Billy var inne på, om jag minns rätt). Två kvinnor går runt ett hus och hamnar på sjuttonhundratalet och sedan är de hemma igen. Var är storyn? Var är spänningen? De interagerar ju inte ens med någon mer än att fråga om vägen.
Om man däremot satsar stenhårt på att stapla upp metanivåer så kan det kanske bli intressant, lite som House of Leaves, där man har en bok som påstår sig vara skriven av någon som läst ett nu försvunnet manus till en bok som bestod av referat av tidningsartiklar om en film som påstods visa oförklarliga saker som händer i ett hus, och där varje nivå kan vara sanning eller lurendrejeri. Gör man något liknande kan man följa någon som försöker reda ut vad som är sant och inte, men det krävs nog ändå något mer än själva incidenten för att det ska bli intressant (om man inte går igång på folk som läser hundra år gamla bokrecensioner om böcker som handlar om något som kanske har hänt eller kanske är rent påhitt).
Programpunkten har dock potential, så jag hoppas på mer lovande incidenter framöver!
Dirk Loechel har gjort en fantastisk plansch, men den här är definitivt också värd att kika på. Tyvärr har den inte uppdaterats sedan 2012, men det är spännande att zooma in och ut: http://www.merzo.net/
Angående Elefanten:
Hittade en skiss över civilförsvarets sambandsnät i Stockholms län från när det begav sig. Där framgår att Elefanten (eller Lc Edsberg som den heter) och systeranläggningen Vargen (Lc Lissma) var kopplade till en okänd huvudanläggning med det kryptiska namnet ”LSTY Huvudanläggning H25”. Fantasin sätter ju därmed högsta fart. Är denna anläggning en mother of all ledningsbunkrar? Är det ”bara” en hemlig sambandsväxel? Eller har vi att göra med den mytomspunna riksbunkern (som diskuteras i den lika mytomspunna riksbunkertråden på Flashback)?
Låt fantasin flöda!
Vid närmare eftertanke står nog LSTY för länsstyrelsen. Då finns det alltså en okänd huvudanläggning någonstans i länet…
https://www.google.se/search?q=enjoyment+index+math&oq=enjoyment+index+math&aqs=chrome..69i57j69i60l5.2479j0j7&sourceid=chrome&espv=210&es_sm=93&ie=UTF-8#es_sm=93&espv=210&q=enjoyment+of+different+media+measure&safe=off
http://www.literacytrust.org.uk/assets/0001/0025/Attainment_attitudes_behaviour_enjoyment-Final.pdf could this be interesting?
Det här verkar ju vara (typ) precis det Billy å Tobias söker!
Ett förslag på en mystisk händelse är Jesus i berget.
I november 1946 spränger man i gruvan i Kristineberg, 5 mil norr om Lycksele i Lappland. En tre meter hög silverglänsande kristusgestalt uppenbarar sig i berget. Arbetarna rapporterar om det som har skett och vägrar att fortsätta spränga. En av dem blir omedelbart frälst. Det spekuleras i att namnet Kristineberg kan kopplas till Kristus i berget. Det visar sig även att det finns en mycket äldre nedtecknas profetsia som förutspår att Jesus först ska visa sig i berget och sedan, när den yttersta dagen närmar sig, på berget.
http://hem.passagen.se/linus79/trokristineberg.html
http://www.profetior.se/page_1232104753796.html
Själv hörde jag för första gången talas om Jesus i berget och profetiorna när jag besökte min mans farmor på ett äldreboende i Sorsele. Bilden pryder hennes vägg och vi undrade vad den föreställde. Jag gillar det fantastiska i berättelsen, att den kombinera moderniteten (gruvindustrin), med en levande religion och dessutom att det hela äger rum i norrlands inland precis efter andra världskrigets slut.
Den har jag aldrig hört talas om, men den var ju fantastisk!
Ett förslag på en mystisk händelse är Jesus i berget. Det här var något som jag hörde talas om för första gången när vi
För kommande incidenter: http://en.wikipedia.org/wiki/Dyatlov_Pass_incident
Jag har lurat på den, men! Är den fortfarande kosher efter att Renny Harlin gjort rulle om den? (Inte sett, kommer inte se.)
En grej: Sedan vi spelade in avsnittet har även TV-serien We Are Men fått yxan. Avsnittet spelades alltså in före denna nyhet kom.
Ha! Skönt ändå med en mindre kalkon att titta på.
Hej! Och tack for ett bra avsnitt! (Ursakta bristen pa svenska bokstaver.)
Robotech kanske den forsta animen jag sag i borjan av 80-talet, tillsammans med Starzinger och Rai – Grottpojken. Jag visste inget om japansk animation och som liten gjorde Robotech ett stort intryck pa mig eftersom det kandes lite vuxnare – invecklade karleks-forhallanden, folk dog och rymdskepp exploderade utan att fallskarmar vecklades ut som i Transformers. Rymdskeppen och robotarna var ocksa mycket snyggare an de amerikanska varianterna.
Serien Robotech har dock en valdigt kranglig och invecklad historia. I borjan av 80-talet hade en amerikansk affarsman, Carl Macek, tidigt koll pa japansk pop-kultur och beslot att importera vissa tecknade serier. Men inte utan att skriva om stora delar av manus, redigera om avsnitten och ibland kombinera flera olika serier till en helt ny produkt. (Utseendet pa karaktarer och miljoer kunde darmed skifta drastiskt fran avsnitt till avsnitt! Han skapade ocksa Power Rangers flera ar senare enligt samma metod.)
Robotech ar en nostalgisk liten 80-tals rymd-opera. Daterad men charmig. Lejonparten av Robotech kommer fran den japanska franchisen ”Macross”. Dar finns ett helt universum med massor av olika serier och avsnitt av varierande kvalite. Om ni orkar doppa foten i den galaxen sa bor ni kolla upp de aldre langfilmerna ”Macross: Do you Remember Love” http://www.youtube.com/watch?v=shSedEJX9r8
Och ”Macross Plus” fran 90-talet. http://www.imdb.com/video/screenplay/vi1704395033
/Annan Billy
Snyggt namn! Oerhört bra med info, detta har verkligen gått mig förbi.
Ja verkligen! Jag har ocksa jobbat inom spel-branschen en gang i tiden. Fast jag vet inget om tyska atom-bunkrar som tur ar! : )
”Macross: Do You Remember Love” ar givetvis corny och 80-tal sa det skriker om det, men en liten karleks-sapa i yttre rymden och charmig.
”Macross Plus” ar lite ambitiosare. Som en udda blandning mellan Top Gun, Det Ratta Virket och 2001. Samma animatorer som jobbat med Cowboy Bebop och Ghost In The Shell, sa en helt okej 90-tals anime om man gillar flygplan och rymdskepp.
Tack for podden. Jobbar langa timmar ensam i en studio utomlands och Obiter Dictum ar ett bra sallskap och ger ocksa lite hemlangtan ibland!