
2012-11-30: Sista avsnittet innan december, undergångens månad, och vi snackar därför om när vintern är som bäst på film. Dessutom synar vi samtidens mest attraktiva berättarform, den som lyfter fram historierna utanför den stora nyhetsbevakningen. Det blir ett snack om Filter-reportage, »This American Life«, aktuella manchesterbyxordramat »Argo« och North Pole, Alaska där några tomtenissar planerade en massaker. Avslutningsvis frågar vi oss var polisdramat befinner sig 2012. Om den åldrade kriminalkommissarien med trenchcoat, dåliga luftvägar och trassligt äktenskap spelat ut sin roll och hur den relevanta polisen i så fall ser ut idag? Medverkar i avsnittet gör Tobias Norström och Billy Rimgard.
Ladda ner som mp3
Prenumerera i iTunes
Prenumerera i annat program (rss)
Lyssna direkt:
AVSNITTETS LÄNKAR:
Nästa del av #floppfilmscirkeln handlar om »K-19 The Widowmaker«.
Obiter Dictum figurerar (och hyllas) i Kjell Häglunds reportage om podcasts i sensate Fokus.
Journalisten Jon Ronson har bland annat skrivit böckerna »The Men Who Stare at Goats« och »Lost at Sea«. »Argo« går på svenska biografer nu och berättar historien om gisslankrisen i Iran. I filmvärlden har även ”based on a true story” blivit ett oerhört överanvänt säljargument.
Tobias har sett det moderna snutdramat »End of Watch«. Billy tipsar om George Pelecanos böcker. En mer traditionell snutskildring är »Colors« från 1998.
POST SCRIPTUM: Billy lyfter fram Fatima Al Qadiris mixtape för RBMA Radio medan Tobias har grottat ner sig i Werner Herzogs fyra timmar långa dödsstraffserie »On Death Row«.

Onekligen ett till bidrag i kategorin Filter-reportage, om än kanske inte långt nog.
https://stories.californiasunday.com/2015-01-04/begich-towers-whittier-alaska/
Upptäckte OD just innan jul och lyssnar nu igenom poddarna i baklänges ordning. Måste bara säga det att: ”Homicide: Life on the streets”, yeah, yeah, fuck yeah!!! Bästa snutserien på två decennier. Synd att den är så bortglömd. Blev så glad när den nämndes att jag skrek rent ohemult högt på mitt kontor. Tack!
Måste
protestera lite när
det
gäller er
inställning till journalistiken
och
sanningen. Fallet
”Mr
Daisy and the Apple Factory” har
ju bara lett till att en massa stories som säkert finns
där någonstans vid
banden i
de sydkinesiska fabriksstäderna
nu är helt försvunna
i den skitstorm som
Mike Daisys lögner piskade
igång.
Han
gav helt enkelt tung ammunition till alla som hela tiden har hävdat
att allt är fine & dandy på Apples
fabriker.
Kommentar eller friformspoesi ?
muskelreumatism/kaffekladd under returtangenten
Okej, är det inte dags att 1.) ta sig an wilda western-myten i ett avsnitt och 2.) toppa med ”Heaven’s Gate” i floppfilmscirkeln i samma avsnitt?
1) skulle det inte sluta med att dom började prata om rymd-wilda westerns då? (firefly)??
2) måste vi se heaven’s gate?
1) Jo, och andra tveksamma mutationer som ”Wild Wild West”, ”Cowboys & Aliens”… och ”BraveStarr”! http://www.youtube.com/watch?v=UaMo4k7iG7s
2) Jodå! Dags att vidga horisonterna!
Eller kanske Westworld? Världens coolaste western-tolkning!
…eller (gud förbjude?) ”Jonah Hex” – som väl också floppade rätt hårt?
john carpenter’s ghosts of mars.
annars är det klart att vi måste se ’heaven’s gate’. 🙂
Alltså, om man räknar in minisodes och ”fruktade ljud” så var detta avsnitt ert 100e. Just sayin’.
Blev lite förvånad att ni inte kopplade det ökade kravet av plot i dokumentärer med hela dokusåpatrenden som dominerat så mycket de senaste 15 åren. Man skulle till och med kunna kalla det ni snackar om såpadokus. En favorit i genren ’based on a true story’ är annars Soderberghs The Informant vilken är kraftigt underskattad.
Odpod levererade en ganska långtgående kunskapsteoretisk ”sanning” den här veckan:
”Sanning är ju alltid jävligt relativt, för det är ju olika beroende på vem du pratar med vad som är sanning, så att det är ju väldigt svårt att skildra…nånting”
Så länge någonting presenteras som fiktion så faller sanningskravet bort, svårare än så är det kanske inte.
Har ni hört Eric Schülts senaste avsnitt av Den andra världen? Titeln är Magikern och han intervjuar den esoteriske förläggaren Carl Abrahamsson om hans tid hos Church of Satan’s grundare Anton LaVey i sextiotalets Californien. Mums.
Jag borde verkligen följa Erik Schult mer. Han är ju ett geni.
Han var ett par år äldre i min scoutkår när jag var grabb, tillsammans med bla Vertigo veteranen Daniel Berg som även är involverad i Kolik Förlag och Leo Nordwall som gett Urban Exploration ett ansikte. Dom hade mycket spännande grejer för sig redan på den tiden, mycket säkert för att gänget var några år äldre än mig. De skrev egna låter, vampyrlajvade i scoutstugan och sånt.
Röksmak på flaska tycker jag är fantastiskt. Har det i lite pålägg jag gör ibland Har fått mig att sluta sakna smörgåskorv.
har sett dom första 8 (av 10) avsnitten av blood and chroome ikväll. rekommenderad 2+ tittning. innehåller många odpod-kompatibla element (vinterväder!)
Angående problematiken med att skildra ”verklighet”. Ett grepp är ju som i ”the dirt” låta flera personer berätta om samma händelse. Nu var det 10 år sen som jag läste boken (och uppskattade den då). Nu kanske den skulle kännas smutsig coh irrelevant. Dock fann jag berättartekniken intressant. Sen har vi som nämndes dokumentärer ala Herzogl. Han om någon visar på sanningens gråzoner.
Tack för intressanta avsnitt.
Ser dock gärna att ni lägger upp era tips i några listor efter varje avsnitt (blir mycket lappar som försvinner.
Vidrigaste artificiella maten:
http://www.snopes.com/food/prepare/msm.asp
Men hej, så länge det inte är kött i är det artificiella lugnt för mig.
Haha. Liquid smoke är jättebra att smaksätta snus med. Jag bor Kanada och måste köpa torrt snus för att komma lättare undan tullavgifter. Liquid smoke och Jameson snus kan varmt rekomenderas!
Förortsvintern i ”Låt den rätte komma in” är ju helt underbar.
Ah, ja! Den skulle givetvis ha nämnts.
Intressant text i Fokus, men jag håller inte med helt. Kjells tes är ju att den svenska poden har ett tilltal som är frikopplat från den anglosaxiska världens poddar, eftersom den svenska podden inte bryr sig om formen och är mer kompissnack och ”intimt”. Jag tycker det stämmer på många poddar, men att Orbiter Dictum särskiljer sig och placerar in sig mer i den anglosaxiska skolan. Ni är ju som bekant inte så himla privata och interna, och ni har mediahantverket i blodet så att säga – så jag tycker inte ni kan jämföras med de ”intima” kompispoddarna som är inspelade typ med en iphone.
PS. Vilket jag tycker är positivt, alltså.
När vi började hade vi bara hört amerikanska poddar, så undermedvetet hade vi nog tolkat in mycket av vad formatet skulle vara från dem. Kanske. Men jag tycker odpod börjat hitta en ganska trevlig, egen form under senaste året. Också det rätt omedvetet. Vi kör lite och känner vad som funkar, lyfter bort sånt som inte lirar så bra.
Bilden i fokustexten raserade min bild av podden då jag alltid föreställt mig att Billy sitter till vänster och Tobias till höger, istället för tvärtom som den visade.
Bästa i avsnittet var artificiella smaker-diskussionen. Bra ämne!
CHOCKEN: vi har inga fasta platser utan det varierar beroende vilken plats den som sätter sig först tar. En kunde ju önska vi var mer savanter än så, men tyvärr är det lite ad hoc.
Nej nu blir det allt för mycket, den tanken kan jag omöjligt vänja mig vid. Ni kanske kan skriva i varje inlägg vem som satt var i just det aktuella avsnittet, så man lätt kan visualisera korrekt…
Heh, diskussionen om pulvermat och artificiella smaker var lysande. Just den tanken om att exempelvis alla förstår omedelbart vilken smak som gäller när man säger godisbanan, men det har ingenting att göra med banan, är en jag har haft själv många gånger. Jag blev lite paff när du satte igång för du formulerade dig exakt likadant och använde samma exempel som när jag drar upp det för egna vänner.
Haha, vi kanske har gemensam vän som dragit det för mig fast jag glömt det och gjort tanken till min egen. Inception!
Siege of Bastogne 1944!
Hell on earth! Vad sa jag i avsnittet, 1943? Suck, jag som har två terminer historia på uni…
Är ”Eller vad man ska säga…” den nya ”Om du förstår vad jag menar…” ? 🙂
Är det så? Gah… Bra att producentrollen är outsourcad till kommentarsfältet iaf så vi får reda på det. 🙂 tack
När jag väl började tänka på det tyckte jag det dök upp rätt ofta…
Gore Tex-sneakers finns redan.
http://www.sportamore.se/produkt/13693-puma-tatau-mid-goretex-m-brun
Suck. Såklart de finns. Alla bra grejer är ju gjorda. 🙂
hade gore tex-sneakers en vinter. dom sög
satt och väntade på att ni skulle ta upp the thing när ni pratade om otrevliga vintrar; vad har hänt med den redaktionella loopen?!
Haha! Tänkte på den, men den är ju inte årstidsbetonad på samma sätt som den där vintern som kommer, dödar alla löv å sveper in. Mer ett slags permaköldelände. Så den räknas inte riktigt. Annars: episka snöbilder där