Obiter Dictum podcast

Podcast #66: ”Avsnittet som kom in från kylan”

Spionen som kom in från kylan
2012-03-16: Med »Tinker, Tailor, Soldier, Spy« kom en klassisk filmgenre åter i ropet: Spionthrillern. Med snygga kostymer. Och matta färgskalor. Var befinner sig spionthrillern 2012? Går det att skapa samma nerv som under kalla kriget när Europa var delat och agenter tassade genom Berlin-muren med mikrofilmer och papper med osynlig skrift? Obiter Dictum tittar närmare på den popkulturella myten om underrättelsetjänsternas dueller i skuggorna, och funderar över om mystiken och magin med hemliga spioner verkligen lever vidare. Medverkar i avsnittet gör Tobias Norström och Billy Rimgard.

Ladda ner som mp3
Prenumerera i iTunes
Prenumerera i annat program (rss)

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR:
På Kim Jong Ills begravning fanns en jätte. DARPA har tagit fram en obehaglig robot-gepard. En av de mest stilbildande spionförfattarna var John le Carré. Verklighetens spionhemligheter berättas i Markus Wolfs självbiografi »Memoirs of a Spymaster«. Den som vill höra mer om fallet Stig Bergling bör lyssna på P3 Dokumentär. Ett av få ställen där USA och Sovjetunionen stod öga mot öga under kalla kriget var spionbron Glienicke Brücke. Inledningen til »The Ipcress File« där Michael Caine lagar frukost till musik av John Barry är helt vansinnigt snygg. Under kalla kriget hade man ingen aning om vad som orsakade knackande störningar i radiotrafiken. Mossads operation mot Mahmoud al-Mabouh är ett nutida exempel på hemlig operation. »Spooks« och Odpod-favoriten »Rubicon« är exempel på bra samtida spionfiktion. »Stockholm som spioncentral« är fantastisk läsning om spioner i Sverige under andra världskriget.

Nästa del i #VanDammeCirkeln är »Double Impact«.

POST SCRIPTUM: Tobias tipsar om amerikanska myndigheten CDC:s information till allmänheten: »Disaster Movies: Lessons Learned«. Billy tipsar om artikeln »Lost In Space«, om två italienska radioamatörer som avlyssnade ryska rymdprogrammet i början av 60-talet.

Comments

  1. Är det här ert holodeck-avsnitt? Miljöbytet gör att det känns lite som ett av de där avsnitten när Picard + besättning plötsligt befinner sig i en maffiauppgörelse.

    Otrolig inlevelse på introt.

  2. Obs, den där serien som Tobias pratade om ”Tinker tailor spoldier spy? Ja den fattar man ju.” ”Ja, den fattar man” är inte ”stockholmsnatt” utan en serieskiss som serietecknaren Pontus Lundkvist publicerade på sin hemsida. 

  3. Vill även ge props för bra användning av oerhört vackra ”New Animals From The Air” i sagostunden i början. Väldigt passande!

    • Och det bästa med såna låtar är att man vet att det alltid sitter åtminstone en därute som blir lycklig av att den dyker upp oväntat. 🙂 .. Eluvium är en oerhört bra artist. Inte minst för att skivorna till 90% är guld att använda i radioinslag 

  4. Jag har faktiskt inte läst den, men hade inte odpods husgud William Gibsons ”Spook country” kunnat kastas in i mixen? Kanske mer post 9/11 än trenchcoats, men kanske en utveckling av ”pusselmomentet” som är vanligt i typ rubicon eller tinker taylor? Men, jag har som sagt inte läst boken. Jag bara skjuter från höften här 🙂

    • Vi har pensionerat både Gibson och Blade Runner som referenser från och med denna säsong, så även om den passade in så kunde vi inte nämna den.

  5. Jag vill slå ett slag för rullen ”The Falcon and the snow man” av John Schleisinger, från 1985 och med bla Sean Penn. Två unga klåpare som jobbar extra på nån sorts statsanknutet datorföretag får för sig att åka till Mexico och sovjetiska ambassaden där och sälja utskrifter från jobbet och tjänar stora pengar. Det leder såklart till en otäck nedåtspiral… Filmen fångar på ett gastkramande vis det ödesdigra och ganska korta steget från vardagsliv till storpolitik och spioneri som faktiskt kunde råda fortfarande under Kalla Kriget. Och en del sköna vintage-elektronik på köpet, monokroma skärmar, floppydiskar och rulband och sånt. Perfekt film.

    • You had me at Sean Penn, och teasern med monokroma skärmar och floppydiskar gör det ju omistligt att se den. Tackar för tipset!

      • Låten ”This Is Not America”, som Bowie sjunger så vansinnigt bra på, är från den filmen.

    • Fantastisk, eller hur? ”Bättre sent än aldrig” gäller ju definitivt när det kommer till ”klassiker”.

  7. Oerhört trevligt avsnitt. Three days of the Condor är i sanning en grym rulle.  Jag vill även flagga lite för Tony Scotts Spy Game från 2001. Nu var det ett tag sedan jag såg den men minns den som grymt bra ”ny” spionfilm. 

  8. Tack för ett riktigt bra avsnitt!

    Jag kanske redan har tipsat om den men trots att den är rätt seg så är ”Svenska kryptobedrifter : hur Arne Beurling knäckte den tyska chiffertrafiken” bitvis riktigt intressant. Tyvärr så verkar den vara slutsåld. Den utspelar sig till stora delar i Stockholm under kriget. 

    • Mkt intressant hur Stockholm var en sån underrättelsegryta då. Operation Stella Polaris skulle bli en finfin historisk thriller. 

  9. jag passade även på att se ’the ipcress file’.
    vilken galet snygg film. slagsmålet på trappan bakom telefonkiosken var ögonblicket när jag visste att jag älskade den.
    men håller den ändå snäppet bakom ’three days of the condor’.

  10. jag blir väldigt osäker på om vi kommer få se en bättre van dammerulle i den här cirkeln än double impact.
    double the van damme. double the van damage.
    den hade en lågmäld och smart humor för sin genre som jag gillade. 
    slutet är väl ioförsig för mycke kliché och åttitaligt men jag antar att man kanske vill ha det när man ser hans filmer.

    http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=2PS9UHEBjT0#t=66s

    jag gillade även den här scenen. 🙂

  11. Som tillägg till spion temat så måste jag nämna Sun Tsu:s The art of war. Dess sista kapitel (tror jag) behandlar spioner, helt fantastisk text och mycket fascinerande att man hade såna problem med spionerna redan då.

  12. Ni borde fortsatta lagga upp er filer pa soundcloud. Funkar otroligt mycket battre I Kina, och odpod ar min hojdpunkt i helgen.

  13. Alfredssons Tinker Tailor är bra, men BBC-miniserien (från kalla krigets kanske allra kallaste år, 1979) är skönare, mer återhållet eftertänksam och brungråbeige i själen och inte bara på ytan. Rekommenderas varmt (särskilt för den som inte sett filmen) och torrents finns förstås i sjön. Bara att söka efter tinker tailor bbc. 

    Kanske nämnde ni serien under Post Scriptum, hinner inte lyssna klart nu för John Barrys ”Theme from Persuaders” ljuder från TV:n vilket betyder att AIK håller på att skrinna in på isen för kvartsfinal…

  16. När ni gör citationstecken i luften, är det gåsögon som gäller då också?

  19. Apropå er filmcirkel. Jag har det mer trivsamt när jag lyssnar på ert snack än ser filmerna 😉 Gjorde ett försök att titta på Bloodsport men när skådespelarnas repliker började trilla in så la jag av. Hittade en ihopklippt sammanfattning på ”tuben” som var 10 minuter. Det fick räcka. Ni är bra på att ”sälja in” filmerna och man blir sugen på att se dem men jag nöjer mig nog med att endast lyssna på er.

    • Jag antar att det ska tas som någon sorts komplimang 🙂 .. Nej, men jag kan nog erkänna att jag känner en viss förtjusning i att tvingas prata om och hitta hyfsat smarta ingångar om saker som egentligen är rätt kassa. Det är mer utmaning än att sitta och sjunga lov om senaste Prometheus-trailern, så att säga. 

  20. Pga, brandväggar och diverse filter kan jag inte ladda ned ngt från iTunes store och Soundcloud. Finns det möjligheter att få en direktlänk? PLZ!?!?

  21. Alltså, inte för att låta paranoid eller så men har ni spionerat på mig denna vecka? Såg ”Tinker Tailor…” på bio förra fredagen och lyssnade på John Carpenters ”Flykten från New York”-soundtrack på vinyl i förrgår. Spooky.

    När det gäller spionfiktionsdramaturgi så gillar jag förvisso ovissheten om vem som är spion och att vi får följa huvudkaraktärens jakt på att identifiera hen, men samtidigt blev jag enormt imponerad av det närmast Hitchcockska sättet att berätta en mullvadshistoria i ”Infernal Affairs”. Helt annan typ av spänning än ”Tinker…” som jag egentligen inte alls tyckte var särskilt spännande men dock en mycket, mycket bra film som jag gärna ser om. 

    Om man ska hårddra spionkonceptet för att exkludera politiska motiv, kalla kriget, etcetc så håller jag nog Francis Ford Coppolas ”Avlyssningen” som den bästa spionfilmen jag vet. Och en av världens bästa filmer, rent generellt.

    Jag ställer mig gärna på Billys sida ang. ”Munich”, en ganska underskattad film, glaube ich.

    • Lustigt, jag såg om Flykten från New York förra helgen. (Jag ser den i och för sig med några års mellanrum, men känslan: avlyssnad.)

      • Att se ”Flykten från New York” (eller ev annan essentiell Carpenter) är en årlig ritual som har samma grad av viktiga betydelse som att t.ex. gå till tandläkaren. 

    • Med risk för att öka på din paranoia så kände jag direkt när jag la soundtrack-låten i introklippet att du skulle få störst payoff av alla som lyssnar. Se det som ett slags hommage. 

      Har fan inte sett Coppola-rullen. Måste görat. Tack för tips!