Obiter Dictum podcast

Podcast #148: ”En skevhet som misstas för originalitet”

Big data
2014-10-10: Big data var nyligen framtiden för typ allt, men nu hörs många röster som menar att massinsamling och statistikkörning inte fungerar. Vad gick fel? Dessutom: Twin Peaks, method acting och Ebola Update. Medverkar i avsnittet gör Tobias Norström och Billy Rimgard.

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes.
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook

AVSNITTETS LÄNKAR:

Det är rätt sorgligt när Bill Murray vattnar döende planta. När Moby gästar podcasten Fogelnest Files får vi höra fina stories från New Yorks klubb-90-tal. Kan Ebola bli luftburet? Anything is possible.

Artiklar duggar tätt om hur big data is failing us och big data boosts discrimination. Billy gick igenom big data-insamlingen hans familj utsattes för i »Akten om min pappa«.

Comments

  1. I mitt tycke kanske det sämsta avsnittet i odpods annars så förträffliga historia. + efterföljande storm i en (1) vattenmolekyl.

  2. Jag skulle vilja lyfta att det kan finnas andra, och enklare, förklaringar (surfhistorik m.m) till varför ens googlekonto börjar visa reklam av sexuell natur! 🙂

  3. Mycket av Twin Peaks är ju såpa med de vanliga ingredienserna, otrohet (riktigt jävla mycket otrohet om man ska vara noga), räkenskapsfiffel, will-they-wont-they, tonåringar som har hemliga liv på natten och allt sånt där. Sen så är det samtidigt en polisserie, med en mordutrednign som faktiskt går framåt i nästan alla avsnitt (tills de löser mordet ungefär halvvägs in i s2). OVANPÅ detta kommer det magiska dvärgar, sjungande isländare, the log lady, Agent Coopers tibetanska utrednings metoder, vad det nu är so händer med Major Garland Briggs och onda ugglor.

    Det jag fiskar efter är alltså att det är en serie som även utan allt det den är känd för håller, eller i alla fall höll när den kom, men att David Lynchs drömliknande stämning och märkliga övernaturliga moment är det som vi aldrig hade sett, vilket faktiskt förändrade vilken sorts berättelser vi kunde visa på tv.

    Jämför tex The Twilight Zone med Arkiv X, båda innehåller fantastik, men när Twilight Zone håller sig till avsnitt som bara på olika sett behandlar det fantastiska vilket ofta dödar huvudpersonen, gör denne galen eller leder till jordens undergång så är Arkiv X en serie om två poliser som jobbar med polis-saker samtidigt som de blir bortrövade av utomjordingar, fångade av svampar under träsk och anfallna av onda bin osv medans de ändå förväntas fortsätta knega på i nästa avsnitt.

    Utan Twin Peaks, och det mottagande serien fick tror jag att serier som Millenium, Profiler, Arikv X osv hade dröjt 10 år till.

    Jag har också tankar på samma ämne om att The Wire inte kan slå stort innan Buffy har gjort det, och att allt viktigt som kommer efter lutar sig helt och hållet tillbaka på Buffy och The Wire, så frågan är vilka serie som går nu som nästa generation TV-berättande kommer ta sin början i. Det känns ju lite aktuellt att dra till med True Detective, efter som den var så pass bra och samtidigt nyskapande, men det är alltid svårt att bedöma ett skeende innan det är över.

    Börjar vi rent av närma oss slutet av tiden då tv är det nya bio?
    Jag lyssnade på Brett Easton Ellis podcast med Rob Zombie som gäst, och de var inte fasligt positiva om tevemediets framtid (eller filmens samtid). Å andra sidan verkar ju Brett ha gått helt och hållet in i rollen som grinig gubbe.

    I alla fall Twin Peaks är och förblir en av startpunkterna för modern tv, vilket ger serien ett historiskt värde.
    Jävlar vad virrigt och lågt det blev…

    • Sen var estetiken viktig när serien kom också, jag minns att ungdomarna i serien såg så coola ut för mig, de hade nån sorts tidlös stil med lite 50-talsstuk som kändes väldigt subtil då. Folk såg stiliga och coola ut tyckte jag.

  4. Rss-feeden verkar paj. odpod.no-ip.org slår up och svarar på ping, men ingen hemma på port 80.

    När insamlad data används till annat än reklam och liknande blir det ju lätt kafka-artat också, kreditbetyg som ni nämner eller värre olika ”terror”-listor. Ingen är ansvarig för ingen har tagit beslutet. Jag antar att det ofta är korelation det handlar om så det inte säkert att någon egentligen vet varför sambanden är som de är.

    Det är väl viss ”popkulturpotensial” i ett potentiellt samhälle där man måste passa sig för att inte reta en algoritm man inte får veta hur den är byggd och ingen vet rikigt hur den fungerar (bra gro-grund för modern vidskeplighet kanske), men kanske inte så kul på riktigt.

    Fönstret efter det slutade vara foliehatt och det började vara gamla nyheter få bry sig om var då inte långt på övervakningssammhället.

  7. Förstår inte riktigt liknelsen Lindelof vs Lynch. Lindelof gillar ju att bygga mysterier i vår värld medan Lynch presenterar en värld som inte riktigt funkar som vår, och därur kommer spänningen och obehaget. Alltså inget mysterium att lösa med rationellt tänkande utan mer hänga med på hans resa, vilken oftast har mer att göra med drömlogik och psykologi än Nolans och Lindelofs kluriga narrativ.

    Sedan har jag svårt att tro att två så erfarna herrar som ni blir särskilt förvånade när Big Data följer samma gamla hype – backlash – integration cykel som alla andra tekniska snackisar? Vi sitter fortfarande fast i Hegels gamla tes – antites – syntes om någon nu trodde nåt annat. Dessutom, som all annan teknik blir den ju aldrig bättre än det vi använder den till.

  8. Billy R: Damn vilken bra text, blogginlägget om Metropolit och din farsas vägkorsande. Magiskt. Följt podden sedan avsnitt 9 men har aldrig förut vågat läsa någon av dina texter eftersom att jag fått för mig att du:
    a) Skriver riktigt bra
    MEN
    b) Skriver lätt uppblåst om smala ämnen för att få kredd av dina prettopolare (japp, bland annat Tobias)

    Gillar er båda jävligt mycket i podden så fan vet vad denna fördom grundar sig i. Kanske i att jag tycker att ambient är jävligt svårsmält och otillgängligt och därför dömer ut det som överskattat skräp man ängsligt låtsas gilla inför andra osäkra personer.

    Nåväl, nu jävlar ska det läsas ikapp!
    Hoppas nu bara att du ger Twin Peaks samma chans som du fick.

    • ”Lätt uppblåst om smala ämnen” var för övrigt en tagline vi diskuterade innan vi bestämde oss för ”Det höga i det låga”…

  9. Angående projekt metropolit undrar man ju hur pass vanligt såna där projekt är, och om de ens är lagliga idag?

    Jag minns en del underligheter från min barndom på 80-talet, typ att vi varje år i skolan skulle rita ett hus, en flaggstånd på en ö. Sen samlades teckningarna ihop och man hörde inte mer om vad det skulle vara för. Noterade även hos skolsköterskan där jag råkade se detaljerade antecknnigar om klasskamraters personlighet. Osv.

    Man undrar hur många såna där projekt för att mäta och läsa allt möjligt som finns, och hur många som är registrerade i sånt?

  10. Ok jag blev lite sådär ”Va…gillar de inte Twin Peaks…?” när ryktena började gå på twitter men kan egentligen inte säga emot så mycket det som sägs i programmet eftersom det var typ så jag själv tänkte innan jag såg den. Så inte nån stor slitning. Jag såg den för fem år sen kanske och var rätt såld på det mesta, men inte bokstavstroende (trots att jag har ett TP-citat intatuerat på kroppen) och ärligt talat så är rätt mycket av säsong två rätt såsig innan det plockar upp till avslutningen igen.

    Jag gillade det ju och ser väldigt mycket fram emot säsing tre men kan förstå hur det ser ut utifrån, om en ska säga så. Skulle dock vara kul att höra Billys åsikt OM han tittar på det.

  11. Såg för övrigt att Harmontown fanns i sjön nu. Dokumentären om hur Dan Harmon, skaparen av Community, ger sig ut på en USA-turné efter att han har fått sparken av nbc/sony.

  12. Jag försökte se twin peaks för några sommrar sen men min dåvarande 200kronors dvdspelare hoppade mellan spåren så jag såg om the stand istället. Men man älskar ju twin peaks introt, kommer ihåg när jag hade lärarpraktik i Hallstavik, det var så Twin Peaks över det pappersbruket.

  13. Jag skulle vilja föra fram ”konsten” som ett argument för Lynch. Dvs, han rör sig mer i något slags fine art universum och uttrycker sig i flera olika medier (måleri, skulptur, film, tv-serier). Därför är Twin Peaks också inte en rebus eller gåta som ska lösas utan ett förmedlande av känslor som baseras på tittarens och skaparens egna tidigare erfarenheter. Konst är när en människa med erfarenheter kan uttrycka sina egna känslor och på så sätt få andra att i sitt hjärta åter väcka sådana känslor eller hur det nu var Tolstoy sade. Tinker-Tailor-jämförelsen är därför ogiltig då det där finns ett mysterium med en faktisk lösning. Ingen annan serie jag har sett har skapat en lika unik atmosfär och ett lika, för hjärna och hjärta, utmanande universum sedan Twin Peaks (jo möjligen Lost). Och jag håller med Knastro om att den inte är den minsta pretentiös. Se den Billy!

    • Sen får man ju inte glömma att om det finns nån sorts ”konst”-grej , så är Twin peaks också till hälften, eller ännu större del, nån sorts renodlad såpa. I slutänden kanske Mark Frost satt ännu mer prägel på serien som helhet än david lynch. Det är mer humor och 90-talsknasigheter än man minns det också. Det har väl inte åldrats jättebra.

      • Javisst. Ett konstverk i tv-seriekläder eller en tv-serie som konstverk kan kvitta. Det är helt klart en snygg symbios de båda skaparna emellan. Dock är det skevheten (som misstas för originalitet?) som jag tar strid för. Bra skevhet behöver inte vara förståelig eller meningen där i ens urskiljbar från estetiken.

        Såg om serien för kanske fem år sedan och då tyckte jag den höll. Karaktärerna är mångbottnade och ostereotypa; Den excentriske hawaiibesatta psykiatern, den transsexuelle DEA-agenten, den korkade men modige hjältesnuten, änkan som siar genom ett vedträ etc. Hade inte universumet haft så mycket att grotta ner sig i tror jag faktiskt inte att den hade överlevt som kultkanon på så bred front; från hipsters till geeks.

        • Jag har blivit undervisad i mycket i dag, bland annat att Twin Peaks är det bra Lynch gör som också sen ger honom ett wildcard att dra ut och göra massa dåligt. Det är ett giltigt argument för att se den, och om du tror den håller även för någon som ser den med nya ögon idag (snarare än någon som såg den på tiden det begav sig, som du) så kommer jag köra.

          • Jag såg den för första gången för sådär en 5-6 år sedan och tycker definitivt den är värd en titt. Framförallt första säsongen är magisk!

  15. För mig finns det en stor skillnad mellan David Lynch och t.ex. Damon Lindelof, och det är det känns alltid som att det finns en lösning och mening med de skumma och bisarra sakerna som händer i Lynchs filmer, medan det i (mycket av) Lindelofs grejer bara känns som att saker är dragna utan plan ur nåns bakdel utan rim och ranson.

    • Definitivt! Det håller jag helt med om. Jag gillar som sagt Mulholland Drive, även om jag tycker att man som tittare blir lite orättvist behandlad. Men det finns en tankeverksamhet som pågår, det är inte bara ”yeah, let’s make this shit weird”

    • Tänkte att min ”that’s probably what I meant by that!”-berättelse om David Lynch skulle belysa hur han verkligen är en person som drar saker ur arslet men icke!

      • Att han drar saker ur röven råder det ingen tvekan om, men för mig handlar det mer om känslan. Det känns som att det finns en mening, och det känns som att allt är naturligt (hur onaturligt det nu än kan tänkas vara). Och känslan spelar stor roll för mig.

        Att det inte ligger alla i smaken förstår jag, och att folk tycker att det är konstigt för konstighetens skull är inte konstigt heller.

      • Att dra saker ur röven och låtsas som om man inte drar saker ur röven = pretto

        Att dra saker ur röven och vara öppen med det och verka ta sin grej med en klackspark = inte nödvändigtvis pretto

        Lynch har väl egentligen aldrig haft pretentioner att berätta sanningar om LIVET eller SAMHÄLLET med sina grejer, han har väl aldrig dolt att hans grej mest varit att skapa suggestiva stämningar och bjussa på en lagom läskig ride i biofåtöljen.

        Sen kan man väl tycka vad man vill om Lynch status som tossig ”kult”-gubbe som lallar omkring i Hollywood som nån sorts postmodern gycklare. De som tar honom på för mycket på allvar får väl nästan skylla sig själv.

        • Nej, han har aldrig haft några mimetiska pretentioner överhuvudtaget men likväl gjort rätt stora konstnärliga anspråk med halvdana surrealistiskt influerade inspel. Det syns inte minst i hans tidiga kortfilmer vars formalism även går att spåra i hans senare långfilmer.

          I Twin Peaks ägnade han sig istället åt genrelekar (med alltifrån jazziga detektivtroper, till klassisk mordgåta och såpoperans melodramatik) vilka han sedan blandade ut med sin drömska, men i ärlighetens namn rätt tomma, stilistik. Att avfärda honom som en excentriker som går på magkänsla är enligt mig att spela honom i händerna. Han är istället en oerhört medveten regissör som kan sitt visuella berättande men oftast tummar rätt rejält på innehåll och symbolik.

          • Känns som att du Tobias inte riktigt har koll på surrealism överhuvudtaget. Skärpning innan någon skickar Sphinx bokförlag på dig.

            • Koll och koll. Jag har läst min beskärda del av Breton i alla fall. Och att säga att Lynch kortfilmer inte tagit intryck av surrealismen får nog folket på Sphinx att sätta kaffet i vrångstrupen.

  16. Jag försökte ta mig igenom Twin Peaks för 2-3 år sedan efter att ha hört så mycket gott om den. Förutom att orginalthemet är mer att hänga i julgranen än Moby-varianten så tyckte jag att sågningen var helt rätt ute. Särskilt det där med dvärgen. Varför måste man envisas med att slentrianmässigt dra in en dvärg så fort man vill åt en surrealistisk känsla? Finns oändligt med exempel, men färskt är väl The Zero Theorem. Bara ännu ett exotiserande av one of us-missfostret, jämfört med ett försök till problematiserande av synen på kortväxthet som i Game of thrones.

    • Att det EFTER twin peaks blivit slentrian i att dra in dvärgar i grejer kan du väl inte belasta föregångaren för? Det är väl mer en indikation på att betydelsefulla grejer tenderar bli föremål för karbonkopior för folk utan egen fantasi.

  17. Värsta typen av sågning – ”arg nörd dissar X fast han inte sett den och vägrar göra det”, Denna form av dissare tenderar att bli mer bittra och fel ute med åren! Varför inte se serien, Billy? För nån som ”tar populärkulturen på allvar” är det väl inte mycket jobb att beta av två säsonger? Bara för att nån som jobbar på en kultursida nämnt något betyder det inte att det är ”tråkig finkultur som omhuldas i de förnäma salongerna” eller vilken bild du nu har av saken.

    Twin Peaks är lättsam, läskig, bra och inte det minsta pretentiös.

    Och ja, den bjöd på nåt radikalt nytt när den kom. Den VAR originell. Det är därför folk ”tjatar” om den fortfarande. Själv tycker jag kanske inte att den åldrats jättebra, men nog bör man ha sett den.

    • Haha men lugn nu, jag sågade den inte osedd. Jag fick frågan om vad jag, som inte sett den, har för uppfattning om vad Twin Peaks är för något. Klart det blir klyschor och okunskap då. Hur skulle jag kunna något annat, jag har ju inte sett den?

      (Jag misstänker att #twinpeaksgate blir den nya stora odpod-skandalen efter den senaste, sommaren 2011, när #fantasyvssciencefictiongate)

      • Du har aldrig känt dig sugen på att se serien då? Jag har fått intrycket att du typ VALT att tycka illa om den, utifrån att den är ”kulturtjafs” eller vad du nu skrev på twitter

        • Haha DET tweetet var bara en provokation. Klart jag borde kolla, men … Jag missade starten och på den tiden var det ju inte så lätt att kolla ikapp saker om de inte repriserades från början i tv. När den var i full swing och ALLA pratade om den HELA TIDEN och temat låg på singeltopplistan och det var sån hype… I det läget så var det ju omöjligt att bilda sig en egen uppfattning om den. Efter det har det bara inte blivit av. Är det någon gång jag skulle kunna titta på den med helt öppna ögon och skaffa en egen relation till den så är det såklart nu.

  19. En update som inte handlar om Interstellar? Behöver vi en Inte Stellar Update-jingel?